Sökning pågår...
Protein
Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Protein utgör därmed en viktig beståndsdel i kroppen och spelar en roll för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion.
Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror varav åtta regelbundet måste tillföras genom maten eftersom kroppen inte själv kan framställa dem.
Proteinet i kosten kommer från vegetabiliska livsmedel (spannmål, potatis, ärter och bönor) och animaliska livsmedel (kött, mjölk, fisk, ägg). Animaliska livsmedel innehåller alla livsnödvändiga (essentiella) aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. Men vegetarianer kan genom att äta välplanerat och varierat få fullt tillräcklig mängd essentiella aminosyror i sin kost.
Värdena för protein i Livsmedelstabellerna grundar sig på analyser av kväveinnehållet, olika faktorer används sedan för att räkna om kvävevärdet.
Mer information under Mat & hälsa/livsmedelsdatabasen.
Fett
Fett ger kroppen energi i koncentrerad form. Fetter ingår i cellmembraner och lagras i fettväven som energireserver. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt de inre organen. Förutom att fett i kosten ger energi, tillförs med fettet essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer (A, D, E och K).
Av de fetter som förekommer i naturen är större delen blandningar av s.k. triglycerider. En triglycerid är uppbyggd av alkoholen glycerol och tre fettsyror påverkar triglyceridernas egenskaper. Fettsyrornas kedjelängd (hur många kolatomer fettsyran är uppbyggd av), antalet dubbelbindningar och deras placering i kolkedjan. En fettsyra kallas omättad om den har en eller flera dubbelbindningar. Enkelomättade fettsyror har en dubbelbindning medan fleromättade kan ha upp till sex dubbelbindningar. Dubbelbindningarna kan ha olika struktur och benämns cis- eller trans-dubbelbindningar. Cis-formen är den vanligast förekommande. I värdena för fett i databsen ingår också mindre mängder fosfolipider och kolesterol.
Mer information under Mat & hälsa/livsmedelsdatabasen.
Kolhydrater
Kolhydrater återfinns framför allt i växtriket. De bygger upp cellväggar, bildar upplagsnäring och ingår som viktiga beståndsdelar i ämnesomsättningen. De viktigaste kolhydraterna i kosten är sockerarter, stärkelse och kostfibrer. Större delen av kostens kolhydrater omsätts i kroppen till glukos, som bl.a. behövs för att förse cellerna med energi. I levern bildas glykogen som fungerar som reservnäring för att hålla blodets glukoshalt konstant.
Kolhydratvärdena i databasen är vanligen beräknade som rest. Detta innebär att antal gram vatten, aska, protein, fett, kostfibrer och alkohol har subtraherats från 100 gram för att ge mängden kolhydrater. I denna siffra ingår både eventuella organiska syror och sockeralkoholer men inte kostfibrer. Mängden mono- och disackarider är oftast analyserade.
Mer information under Mat & hälsa/livsmedelsdatabasen.
Mättade fettsyror
Summan av mängden enskilda mättade fettsyror. Här ingår även små mängder mättade fettsyror som inte redovisas separat i databasen.
Enkelomättade fettsyror
Summan av mängden enskilda enkelomättade fettsyror. Här ingår även små mängder enkelomättade fettsyror som inte redovisas separat i databasen.
Fleromättade fettsyror
Summan av mängden enskilda fleromättade fettsyror. Här ingår även små mängder fleromättade fettsyror som inte redovisas separat i databasen.
Kolesterol
Kolesterol räknas också till fetterna. Kolesterol finns i stort sett bara i animaliska livsmedel men bildas också i vår kropp. Kolesterol är nödvändigt för t.ex. bildning av gallsyror. Kroppens egen produktion av kolesterol är förhållandevis stor, drygt ett gram per dag. Detta är två till tre gånger mer än vad kosten normalt ger.
Monosackarider
De i maten förekommande monosackariderna innehåller oftast fem eller sex kolatomer (pentoser och hexoser).
Glukos, fruktos, galaktos och mannos är hexoser. Glukos är den vanligaste monosackariden. Den finns i fri form i många livsmedel, ingår i de vanligaste disackariderna och bygger upp stärkelse och cellulosa. Glukos förekommer under många olika namn dextros, druvsocker och blodsocker. Fruktos kallas ibland fruktsocker eller levulos och förekommer också i fri form i många livsmedel, framför allt i frukt.
Disackarider
Värdena för disackarider omfattar främst laktos (mjölksocker) och sackaros (rörsocker), i viss mån även maltos (maltsocker). Vårt vanliga socker består nästan till 100% av sackaros. När den sönderdelas får man en blandning av fruktos och glukos som kallas invertsocker. Invertsocker finns naturligt i honung. Laktos förekommer i mjölk från däggdjur. Komjölk innehåller 2,9-5,3 % och humanmjölk 4,0-8,3 %. Mjölksyrabakterier omvandlar laktos till mjölksyra när mjölk surnar. Maltos förekommer sparsamt i våra livsmedel men finns i malt som används vid bryggning av öl. Sockerarter används som en sammanfattande benämning på mono- och disackarider.
Sackaros
Sackaros består av glukos och fruktos. Vårt vanliga socker består nästan till 100% av sackaros. När sackaros sönderdelas får man en blandning av fruktos och glukos som kallas invertsocker. Invertsocker finns naturligt i honung.
Fibrer
Kostfibrer brukar man kalla de kolhydrater från växtriket som vid matsmältningen inte bryts ner, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Merparten kommer från vegetabiliska cellväggar som till stor del består av fibertyperna cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. Fullkornsmjöl, bröd bakad med mycket fullkorn, frukt, torkade ärter och bönor, linser, grönsaker och rotfrukter är exempel på livsmedel som ger kostfibrer.
Kostfibrer är viktiga för normal tarmfunktion. Många typer av kostfibrer binder vatten vilket gör att avföringen ökar i volym och blir mjuk.
Fiberrika livsmedel baserade på råg, vete, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Detta beror på att de fiberrika kräver mer tuggning, ger större salivavsöndring och binder vatten i magsäcken. Grovtarmens bakterier kan i varierande utsträckning utnyttja kostfibrerna och, efter spjälkning (sönderdelning), förjäsa deras nedbrytningsprodukter utan närvaro av syre. Kostfibrer är analyserade enligt NMKL 129.
Mer information under Mat & hälsa/livsmedelsdatabasen.
Livsmedelsdatabasen (ver 04.1.1): Kolhydrater/fett/protein per 100 g i
livsmedel *frukt* Spara resultat som Excel |
Kod | Livsmedel |
PROT (g) |
FETT (g) |
KOLH (g) |
MFET (g) |
MONE (g) |
POLE (g) |
KOLE (mg) |
MSAC (g) |
DSAC (g) |
SACK (g) |
FIBE (g) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2_016 | Smothie mixade frukter banan hallon ananas |
0,82 |
0,47 |
13,82 |
0,08 |
0,04 |
0,16 |
0 |
4,76 |
5,02 |
5,02 |
2,15 |
2_068 | Grapefrukt |
0,7 |
0,1 |
6,5 |
0,03 |
0,02 |
0,04 |
0 |
4,8 |
1,7 |
1,7 |
1,9 |
2_069 | Grapefruktjuice färskpressad |
0,5
|
0,1
|
8,8
|
0,03
|
0,02
|
0,04
|
0
|
4,7
|
2,5
|
2,5
|
0,4
|
2_070 | Grapefruktjuice konc fryst |
1,9
|
0,4
|
34,1
|
0,1
|
0,08
|
0,14
|
0
|
14
|
18
|
18
|
0,5
|
2_071 | Grapefruktjuice fryst drickf |
0,5
|
0,1
|
9,7
|
0,02
|
0,02
|
0,04
|
0
|
3,4
|
2,6
|
2,6
|
0,1
|
2_077 | Grapefrukt- apelsinjuice konc fryst berik |
2,1 |
0,5 |
36,6 |
0,08 |
0,06 |
0,11 |
0 |
15,8 |
13,3 |
13,3 |
0,5 |
2_078 | Grapefrukt- apelsinjuice fryst drickf berik |
0,6 |
0,1 |
10,4 |
0,02 |
0,01 |
0,02 |
0 |
4,2 |
3,6 |
3,6 |
0,1 |
2_126 | Passionsfrukt |
2,2 |
0,7 |
7,6 |
0,08 |
0,12 |
0,36 |
0 |
3,1 |
3,1 |
3,1 |
15,9 |
2_164 | Frukt torkad |
3,3 |
0,5 |
57 |
0,04 |
0,24 |
0,12 |
0 |
49,7 |
7,3 |
8,1 |
9 |
2_165 | Fruktcocktail konserv m medelsöt lag |
0,4 |
0 |
19,2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
16,4 |
2,8 |
2,8 |
1,5 |
2_168 | Grapefrukt konserv m lättsöt lag |
0,6 |
0,1 |
15,5 |
0,03 |
0,02 |
0,04 |
0
|
13,6 |
1,9 |
1,9 |
0,4 |
2_230 | Multivitamin dryck fruktdryck berikad |
0,4 |
0 |
6,5 |
0 |
0,01 |
0 |
0 |
4 |
2,5 |
2,5 |
0,27 |
4_218 | Fruktyoghurt fett 2,5 % |
3,3
|
2,5
|
14,5
|
1,66
|
0,58
|
0,05
|
8 |
2 |
12,5
|
9 |
0,5
|
4_219 | Lättfruktyoghurt fett 0,5 % |
3
|
0,5
|
14,2
|
0,33
|
0,12
|
0,01
|
1,6
|
6,1
|
8,1
|
5,3
|
0,5
|
4_237 | Fruktyoghurt fett 2 % |
3,3 |
2 |
14,5
|
1,33
|
0,46
|
0,04
|
6,4 |
2 |
12,5
|
9 |
0,5
|
4_246 | Fruktyoghurt fett 0,05 % oberikad |
3,7 |
0,02 |
8,36 |
0
|
0
|
0
|
0
|
0,88 |
8,82 |
6,46 |
0,5 |
6_362 | Frukostflingor flingblandning frukt |
8,81 |
3,54 |
69,24 |
0,58 |
0,82 |
1,12 |
0 |
7,7 |
5,88 |
5,35 |
8,97 |
6_363 | Frukostflingor flingblandning frukt olja |
9,67 |
6,39 |
65,16 |
1,97 |
2,44 |
1,69 |
0 |
8,77 |
2,83 |
2,43 |
9,78 |
6_364 | Frukostflingor Musli Frukt 33%, olja socker |
6,62 |
6,51 |
69,63 |
4,26 |
0,9 |
1,03 |
0 |
10,2 |
14,6 |
14,1 |
7,62 |
6_368 | Frukostflingor flingblandning frukt nötter socker el honung |
11,2 |
5,9 |
66,2 |
0,67 |
3,3 |
1,35 |
0 |
5,2 |
13 |
13 |
6,8 |
6_376 | Frukostflingor flingblandning frukt olja socker |
10,9 |
15,2 |
55,8 |
4,27 |
7,47 |
2,48 |
0 |
7,1 |
17 |
16,5 |
12,9 |
6_377 | Frukostflingor flingblandning frukt nötter/kokos olja socker |
8,74 |
16,86 |
63,21 |
6,1 |
7,06 |
2,89 |
0 |
4,19 |
18,78 |
18,35 |
6,63 |
6_378 | Frukostflingor flingblandning glutenfri frukt socker soja |
8 |
5 |
63,65 |
0,72 |
1,2 |
2,07 |
0 |
10,3 |
12,7 |
12 |
12 |
6_522 | Bröd hårt vete havre råg korn frukt fibrer 10 % Wasa Müsli |
12 |
5 |
64,9 |
1,4 |
2 |
1,6 |
0 |
4,7 |
4,3 |
3,5 |
10 |
6_622 | Bröd m frukt fibrer ca 8 % |
5,53
|
1,32
|
42,49
|
0,18
|
0,21
|
0,6
|
0
|
14,79
|
2,89
|
2,74
|
7,79
|
6_810 | Vetebröd sötat m fruktsocker |
7,2
|
8
|
45,9
|
4,08
|
2,55
|
0,93
|
20
|
0,3
|
1,8
|
0
|
2,1
|
6_892 | Rån fyllda sötade m fruktsocker |
9
|
23
|
65
|
5,2
|
14,62 |
2,03 |
39
|
15
|
3,5
|
0
|
1
|
6_912 | Frukttårta Margaretatårta vaniljkräm mandelmassa frukter gele |
5,05 |
7,46 |
37,45 |
2,15 |
3,59 |
1,26 |
28,3 |
3,83 |
28 |
26,25 |
5,7 |
8_006 | Fruktsocker |
0 |
0 |
91,7 |
0 |
0 |
0 |
0 |
91,7 |
0 |
0 |
0 |
8_216 | Fruktkola AKO |
0,68 |
1,9 |
94,41 |
0,98 |
0,69 |
0,13 |
0 |
20,4 |
36,8 |
31,3 |
0,5 |
8_905 | Dricka m bär- fruktsmak drickf |
0
|
0
|
11,1
|
0
|
0
|
0
|
0
|
3,8
|
7,3
|
7,3
|
0
|
9_001 | Fruktdryck m kolsyra |
0 |
0 |
10 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
9 |
9 |
0 |
9_002 | Fruktdryck u kolsyra |
0 |
0 |
12 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
9 |
9 |
0 |
9_152 | Fruktdryck m havre Oatly Havredryck |
0,9 |
1,2 |
10,7 |
0,4 |
0,1 |
0,6 |
0 |
4 |
3 |
0,5 |
1 |
M2151 | Fruktkräm på torkad frukt blandad |
0,94 |
0,14 |
24,09 |
0,01 |
0,07 |
0,03 |
0
|
13,79 |
7,94 |
8,16 |
2,54 |
M2152 | Fruktsallad |
0,81 |
0,92 |
13,96 |
0,11 |
0,57 |
0,13 |
0 |
7,39 |
4,1 |
4,08 |
1,92 |
M2153 | Fruktsoppa på torkad frukt blandad |
0,66 |
0,1 |
15,87 |
0,01 |
0,05 |
0,02 |
0 |
9,78 |
5,19 |
5,35 |
1,78 |
M2903 | Frukt konserver |
0,38 |
0,09 |
18,26 |
0,01 |
0,02 |
0,03 |
0 |
7,89 |
8,91 |
8,35 |
1,28 |
M2904 | Frukt färsk |
0,63 |
0,22 |
13,72 |
0,07 |
0,03 |
0,06 |
0 |
6,94 |
3,7 |
3,69 |
2,14 |
M2910 | Citrusfrukter |
0,71 |
0,14 |
9,52 |
0,02 |
0,03 |
0,04 |
0 |
4,37 |
4,01 |
4,01 |
1,9 |
M2912 | Kräm på bär o el frukt |
0,3
|
0,17
|
14,14
|
0,01
|
0,02
|
0,11
|
0 |
2,07
|
8,08
|
8,07
|
1,05
|
M7155 | Fruktkaka |
6,49 |
21,61 |
44,22 |
8,15 |
9,74 |
3,17 |
77 |
11,92 |
16,64 |
16,49 |
3,08 |
M7976 | Tårta bakelse rulltårta sötade m fruktsocker |
4,9 |
17,49 |
26,23 |
10,58 |
4,52 |
0,68 |
142,1 |
11,09 |
1,33 |
0,11 |
0,94 |
S2153 | Fruktsoppa på torkad frukt blandad pastöriserad berik |
0,2 |
0 |
13 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4,3 |
6,7 |
6,7 |
0,4 |
S2912 | Fruktkräm bärkräm pastöriserad berik |
0,5 |
0,5 |
21,6 |
0,04 |
0,24 |
0,11 |
0 |
2,8 |
12,5 |
12,5 |
0,8 |
S2925 | Frukt bär konserv osötad el m sötmedel u energi |
0,4 |
0,1 |
7,6 |
0,01 |
0,01 |
0,03 |
0 |
5,7 |
1,7 |
1,7 |
0,8 |
S7277 | Mellanmål m havre frukt Oatly Hoppla! berik |
1,5 |
1 |
17,1 |
0,2 |
0,4 |
0,4 |
0 |
3 |
9 |
5 |
1,2 |
S8777 | Glassås frukt Ohoj |
0,1 |
0,2 |
77,62 |
0 |
0 |
0 |
0 |
25,5 |
28,6 |
17,9 |
0,5 |
S8966 | Kräm soppa på frukt bär osötad |
0,2
|
0
|
4,1
|
0
|
0
|
0
|
0
|
4,1
|
0
|
0
|
1,4
|
S8968 | Kräm soppa på frukt bär sötad m sorbitol |
0,1 |
0 |
9,1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4,1 |
0 |
0 |
1,4 |
|
Använd gärna uppgifter ur livsmedelsdatabasen, men uppge källan:
Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1.1. Data får inte förändras eftersom Livsmedelsverket har upphovsrätt till dem. © Livsmedelsverket, Box 622, 751 26
Uppsala |